Det finns filmer som söker sig djupt in i stadens mörka ådror – ’Broken City’ är en av dem. Från första bildrutan dimper jag ner i ett New York där inget är heligt och alla bär hemligheter som kan explodera när som helst. Mark Wahlberg axlar rollen som den avdankade polisen Billy Taggart med en blandning av sårbarhet och ilska, och hans sökande efter försoning är lika påtagligt som stadens ständiga brus. Russell Crowe, kall och självsäker som borgmästaren Hostetler, är den sorts antagonist jag dras mot – någon som vet exakt hur han manipulerar spelplanen utan att blinka.

Regissören Allen Hughes leker skickligt med ljus och skuggor, målar upp korridorer och gränder lika farliga som karaktärernas motiv. Spänningen byggs upp bit för bit – men jag saknar ibland ett större överraskningsmoment. Konspirationstrådarna vindlar, men känns inte alltid lika vassa som jag önskar. Det är kompetent thriller-hantverk snarare än nyskapande, och ibland dras tempot ner av förutsägbara drag.

Men trots vissa brister är det atmosfären och cynismen som biter tag. Broken City gör sig allra bäst när den skildrar den moraliska smutsen, där rättvisa och korruption flyter samman och ingen kommer undan. Wahlberg ger Taggart ett slitet hjärta; Crowe blixtrar till i varenda scen. Om du lever för tunga stadsthrillers, där viljan att överleva alltid står i konflikt med samvetet, så finns här ändå gott om mörker att låta sig slukas av. Kanske inget mästerverk – men definitivt en film som viskar eftertanke långt efter att eftertexterna rullat.

Du kan se filmen på Mavshack Movies