Vissa berättelser sipprar in i oss som kall dimma i en mörk gränd. ”Bulldog Drummond Comes Back” är en sådan film – elegant, tidstypisk och laddad med det där prasslet av fara som bara en riktigt gammal brittisk thriller kan leverera. Filmen kastar oss rakt in i ett nervslitande katt-och-råtta-spel där kapten Drummond, lika karismatisk som envis, möter sin flaskhals i form av en efterhängsen ärkefiende med hämndplaner. Redan från de första sekunderna ligger något olycksbådande i luften – en känsla av att ingen går säker och att varje leende döljer dolkar i skuggorna.

Det här är ett kriminalmysterium som drar nytta av sin klassiska estetik: skuggspel, rökiga rum och snabba repliker. Drummonds följeslagare levererar trogen och ofta välbehövlig komisk lättnad, medan hotet mot hans kidnappade förlovade fördjupar dramatiken. Varje nyckelscen är omsorgsfullt placerad, och filmen väver skickligt in ledtrådar som får mig att vakna till, som när en dörr plötsligt står på glänt – och du inser att det är du själv som smyger i kulissen.

Men låt oss vara ärliga: ”Bulldog Drummond Comes Back” är barn av sin tid. Tempot är långt ifrån det rasande snitt man vant sig vid i dagens thrillers, och en del repliker känns styltiga – nästan överdrivet teatrala. Ändå finns här en charm i det arkaiska, och den strama berättartekniken bjuder på riktiga knutnävar till vändningar som fortfarande biter fast.

Det är slutligen den vältrimmade intrigen, iscensatt med både glimten i ögat och allvar i blicken, som gör filmen sevärd. Här finns mysterium, skuggor och just den där kittlande ovissheten jag alltid jagar. För dig som vill vandra tillbaka till en tid av smart konstruerade brott och gentlemanlika dueller är detta ett måste. Men bered dig på att andas in den där gamla biografdoften och låt dig omslutas – för i Drummonds värld är varje skugga potentiellt farlig.

Betyg: 3,5 av 5 mörka silhuetter.

Du kan se filmen på Mavshack Movies