Regissören bakom ’Bad Boy’ tar oss direkt in i ett tonårsmörker där varje korridor bär på sin egen hemlighet. Filmen placerar oss vid sidan av Alex, skolans ständiga syndabock och nu misstänkt för ett brott han påstår sig vara oskyldig till. Från första stund inser man snabbt att det vi ser bara är ytan på en betydligt djupare avgrund.

Här är det inte bara rättssystemets byråkrati som hotar huvudpersonen, utan även de tysta lojaliteterna och avslöjande sveken inom vänskapskretsen – och kanske mest av allt, inom familjen själv. ”Bad Boy” lyckas gräva fram känslan av ovisshet: är det verkligen så enkelt som att peka finger? Eller bär alla på sin egen skuld?

Skådespelaren som gestaltar Alex förtjänar särskilt beröm. Hans blickar, ibland närmast djuriska av rädsla och motstånd, bär filmens nerv lika mycket som manusets oförutsägbara vändningar. Det finns stunder där det nästintill känns som att tiden stannar – bara för att vi, likt Alex, tvingas möta sanningen direkt i ögonen.

Även om filmen ibland tar till klassiska klichéer – den hårdföra polisen, den vacklande vännen – så tränger det existentiella allvaret igenom ytan och ger varje karaktär ett eget inre kaos. Visuellt arbetar regissören med ett slags sömnigt neonljus, vilket förstärker känslan av klaustrofobi och isolering som präglar Alex värld.

’Bad Boy’ förför inte med övervåld eller hysteriska twistar. Istället är det den gradvisa insikten om att ingen är helt oskyldig, och att sanningen ofta är smutsigare än vi vill tro, som stannar kvar och skaver långt efter eftertexterna. För dig som älskar när thrillerns psykologiska skuggor smyger sig in under huden är detta en film att söka upp – och inte släppa taget om i första taget.

Du kan se filmen på Mavshack Movies